Bror stor tar med mig till Danmark en måndag. För oss som inte längre bor i Malmö är det fortfarande lite obegripligt hur lätt det är att ta sig dit från Limhamn med bron, med snabbiljett(Brobizz) kör man bara rakt igenom utan att fumla med betalning och 53 minuter senare är man på Louisiana i Humlebaek. Hur långt kommer jag inom Stockholm på 53 minuter? På två timmar sägs man vara i Odense...

På Louisiana pågår en trevlig Poul Kjaerholm-utställning. För en som bara i sina drömmar kan tänka på en PK22 är det lite dregeldregel över det hela. Och önskan om att äga ett original är inte mindre.

På vägen hem tar vi vägen in om Sydhavnen, Köpenhamns Silicon valley, och precis bredvid i de lite ruffare kvarteren ligger en osannolik italiens supermercado Supermarco Alltså inte en elegant liten delikatessbutik i centrum utan just en italiens supermarket i utkanten av stan, låt vara vid Sydhavnen, där man kan hitta alla italienska delikatesser, viner, skafferivaror och pastamaskiner, espressomaskiner man kan tänka sig. Tydligen är det så att Supermarco huvudsakligen är en grossist för italienska varor, bland annat är man dansk importör av vattnet Pellegrino, och att butiken är ett sidospår. Coolt! Gio shoppar rejält av både vin och ost. Jag som ska på lång tågresa till Stockholm tar det lite lugnare med lite ost, lite svampbuljong och risottoris. Fast mängden av färdig tiramisu var lockande...


Tillbaka igen i Malmö tidigt på eftermiddagen och skånska funderingar. Malmö förändras. På bussen får den somaliske chauffören förklara för mig på bredaste malmöitiska hur man laddar busskortet och den förinspelade rösten som annonserar hållplatserna låter som den kommer från norra skåne, kanske Helsingborg. Helt otänkbart för 10 år sedan. Skönt med utveckling!

I Malmö har man också numera en rad spännande butiker av olika slag. Hinner med att shoppa slowfood-certifierat bröd på Il Panificio innan jag ger mig iväg på sista visiten: till Fredrika som trevligt nog flyttat tillbaka till Malmö med sin familj. Det gör det mycket enklare att träffas, västgötska landsbygden har man sällan vägarna förbi...Och sedan får man åka hem:-)