Indien 1998 och 2006 -jaemfoerelse

Att jaemfoera Indien 1998 och Indien 2006 aer oundvikligt. Mycket aer sig likt men en del har aendrats.
Paatagligt aer att den tekniska utvecklingen gaatt framaat och genom att den indiska ekonomin gaatt framaat saa aer den synligt genom oaendligt maanga mobiltelefoner. Haer aer den nu status, man laegger upp den paa restaurangbordet etc(kaenner ni igen?), kollar in andras etc. Inte helt konstigt, med tanke paa att det fasta naetet 1998 iofs funkade ganska bra, men maanga hade inte egen telefon utan utnyttjade de sma naerbutikerna i varje kvarter med telefonautomat. Intressant aer ocksaa att mobiltelefonen inte bara aer en sak foer oever- och medelklass. TAxichauffoerer har saa klart, men ocksaa auto-rickshawfoerare, betjaenter och andra. Coolt aer att i en liten stad se en kvinna med full sari hala fram sin mobil!

Vaeldigt maanga fler internetcafeer finns. Spaennande aer att det inte bara aer resenaerer som anvaender dem utan ocksaa indier som skriver CV, smaafoeretagare som skriver rapporter etc. Paa maanga staellen aer det snabbt, windows xp och billigt: 30 rupies i timmen (strax under 6 kronor).

Bilarna blir tyvaerr bara fler haer ocksaa. Och stoerre. Tyvaerr har terraengbildssyndromet slagit till haer ocksaa, vilket aer helt livsfarligt i den haer miljoen. Det verkar det inte finnas trafikregler oeverhuvudtaget, professionella foerare koer som om de har stulit bilen. De har i alla fall koll paa omvarlden till skillnad fraan alla halvt nyrika som koer sjaelva. De har tummen mitt i handen, absolut ingen koll paa omvarlden. Alla kategorier koer om HELA tiden, oavett laemplighet. Till bilden hoer ocksaa att man tutar nar man saaeger att man kommer, att man koer om, naer nagon aer i vaegen , det vill saega i stort sett hela tiden. Och saa aer foerstass korna kvar som en wild card! Och haest och vagn, och ko och vagn...

Utfoer gaar det ocksaa med barnuppfostran. Snart kommer nog en indisk nanny tv-serie ocksaa! VAd jag minns fraan 1998 var att familjer hade ofta maanga barn men de var lugna och tysta. Nu har det kinesisk-japanska "lille kejsar-syndromet" slagit till haer ocksaa. Medelklassen har ofta bara ett barn, extremt ouppfostrat, bortskaemt och skrikigt och stoerigt. Foeraldrarna laater det goera helt vad det vill, springa omkring och skrika och stoera hela vaerlden. Knappast ett framsteg.

Naagot som aer lika bra som 1998 aer maten! Det aer helt enkelt svaart att hitta aecklig mat om man aeter indisk mat, om man undantar Goa daer portugiserna har forstoert det hela och allt aer aeckligt. Men om vi haeller oss till riktiga Indien saa aer det lysande! Paa en del staellen aer det lite dyrare men daa aer det oftast en lite snyggar miljoe man betalar foer, luftkonditionering men sjaelva maten aer faktiskt fantastiskt bra oeverallt! Och aeven paa de saa kallade dyrare staellena aer det fortfarande loejligt billigt. Vi brukar betala mellan 150 och 300 rupies foer hela notan(2 personer alltsaa, vanligen ingen alkohol men naagon gaang oel och daa kanske vi betalade 500) vilket ju daa motsvarar strax under en femtedel i svenska, alltsaa 30-100 kronor foer tvaa. Loejligt! Dyrast hittills var faktiskt paa ett modernt pizzastalle i Mysore: 650 rupies, men daa var det pizza, garlic bread, foerrett och en maengd cola.

Nyfikenheten paa vaesterlaenningar kvarstaar, men moejligen lite minder paa stora staellen. Paa mindre stallen faar man fortfarande finna sig i att de stirrar och att vissa gaerna vill bli fotograferade med oss. Udda, men lite kul.

Som svensk aer man ganska bortskaemd med vatten. Det finns alltid, baade varmt och kallt och kommer rent och drickbart ur kranen direkt. Alldeles onoedig lyx hos oss aer det egentligen att koeopa vatten paa flaska, moejligen aer man daa ute efter bubblorna. I Indien aer det inte lika trivialt. Alla har faktiskt inte rinnande vatten inomhus, och framfoer allt saa aer det si och saa med hur rent det aer. Vattnet i bombay luktar ganska starkt av klor, saa det aer renat paa naagot saett. Men man vaagar ju inte dricka det foer det.

Tidigare resor har vi slentrianmaessigt koept vatten paa flaska, vilket aer enkelt och billigt. Men naer vi boerjade raekna paa det saa insaag vi att det skulle bli ett vaeldigt stort plastberg efter oss i Indien. 2 personer som dricker 2-3 liter om dagen ger 4-6 plastflaskor om dagen. Paa 90 dagar blir det 360-540 flaskor! Det aer inte riktigt foersvarbart att bidra till Indiens miljoeproblem med ett plastberg (nej, de recyclar inte flaskorna som vi). Loesningen? Att rena sitt eget vatten. Dessutom har undersoekningar visat att indiskt flaskvatten innehaaller maanga (uppaat 60!) gaanger mer bekaempningsmedel aen vad som aer tillaatet i EU.

Rena vatten kan man goera paa flera saett: koka-inte genomfoerbart, kemisk rening med tabletter - enkelt men inte saa nyttigt i laengden, rening med vattenpump med keramiskt filter - lite fysiskt kraevande men ganska vettigt. Vi fastnade foer den keramiska loesningen och koepte en liten pump av maerket Katadyn mini-varianten.Den aer pytteliten, men har stor kapacitet. Men man anvaender handkraft!

Hur har det gaat daa? Naer vi var sjuka, inte alls-daa koepte vi vatten. Paa resa funkar det inte heller saa bra, eftersom man daa faar baera vaeldigt mycket med sig och det aer foer jobbigt. Men naer vi aer "bofasta" foersoer vi verkligen. Har pumpat raett maanga liter vid det haer laget och fler ska det bli!

I-landsproblem

Ett i-landsproblem aer ju var man goer av snytpappret paa stranden i Goa. Ligger under parasollet, havet dundrar med raett kraftiga vaagor framfoer och jag aer fortfarande foerkyld. Daa blir det snytpapper, trots saltvattenskoljning. Var goer man av det? Indier tenderar att slaenga skit paa marken, men jag aer svensk saa principen haall sverige rent gaeller aeven haer. Svaart. Faar vael spara paa det i fickan och slaenga naer jag kommer tillbaka till rummet som ligger 100 meter haerifraan.
Foer oevrigt saa skulle man kunna saega att Sverige inte aer saa vaeldigt rent langre. Dels verkar slaeng-moralen ha sjunkit, dels satsas det foer lite paa staedning saa ett det ligger mer skit och daa blir det laettare att folk slaenger och daa blir det mer att staeda...en ond cirkel alltsaa. Dessutom har det drastistk forandrats sedan roekfoerbudet paa krogen kom. Nu staar alla och roeker utanfoer och slaenger fimpar daer. Straengt taget utanfoer alla staellen, inte bara krogar. UTanfoer min egen port aer det samma sak. Jag undrar hur det blev saa att det aer helt ok att slaenga? Till och med snyggt klaedda, fiffade och valstajlade damer i framskriden aalder slaenger. Har du naagon uppfattning?
Noterade att i Japan var det extremt rent, INGEN, saeger INGEn slaengde naagot oeverhuvudtaget.